Dagbok 2009.06.13 - UFC 99 The Comeback

Franklin VS. Silva

Efter ett oändligt planerande, hype och förväntan så var det äntligen dags att åka till Köln. Bilresan ner till Köln var väldigt händelserik, vi träffa massa roligt folk på vägen och körde nästan av vägen när vi låg i 150 km/h, men vi tog oss till slut fram till våran destination. Vi checkade in i hotellet Mulheimer Hof och blev positivt överraskade när det visade sig att vi fått takvåningen.

Efter 6 timmars sömn en snabb dusch och fyra öl senare tog vi oss ner till centrala Köln för lite sightseeing och middag. Utanför Kölnerdomen var ett folkhav av MMA-fanatiker och andra turister, vi lyckades fånga Amir Sodallah och Martin Kampmann samt UFCs egna cutman Leon Tabbs.

Nu var det dags för lite käk, vi tog oss till ett steakhouse och där satt whos who av mma. Man kände igen väldigt många av dem. De flesta var coacher och träningspartners till maineventets fighters. Vi satt mitt emot Mirko Crocops fight team vilket jag tycker var lite häftigt, maten smakade gott och stämningen i staden var grym!

Klockan är nu 18.00 och vi tar oss till Lanxess Arena. Det är hur mycket folk som helst utanför arenan och vädret är helt underbart. Folk från alla möjliga håll i världen har samlats här för att se detta evenemang och det är väldigt roligt att se.  Innan vi tog oss in till arenan hann jag och min vän Darko köpa varsin UFC t-shirt och nu är vi 100% redo att ha kul.

Vi kommer fram till kön och jag får reda på att man INTE får ha med sig vdeokameran in till arenan, jag försökte vara lurig med att låta dem låsa in mitt betteri eftersom då kan jag inte spela in nåt. Tanken var att dem tar batteriet, jag går in med kameran och sätter in reservbatteriet. Men dem var stenhårda så jag fick lämna ifrån mig kameran. Men det är ingen fara eftersom min polare Franjo lyckades få in sin digitalkamera och vi har bilder och videoinspelning ifrån evenemanget.

Matcherna har börjat och stämningen i arenan är redan nu otrolig, för varje slag , nedtagning eller spark som gjordes exploderade publiken. Alla tre vackra ring girls var även där och tro mig! När dem vickade på rumpan så flippade alla loss! Lite stoneage beteende men “Who gives a F**K”. Jag blev sjukt inponerad av Terry Etim och Stefan Struve som visade hjärta och vann sina fighter efter att varit illa ute.

Klockan är nu 21.00 och det är dags för Main cardet att börja!!!!  Man fick se en riktigt grym preview på main cardet, stämningen är på topp! Alla hejar, skriker och är sjukt taggade. Första fighten var mellan Dan Hardy och Marcus Davis. Davis var helt klart publikfavoriten men mitt i fighten vände det och alla började heja på Hardy. Fighten blev aldrig de kriget jag hade förväntat mig en det var helt klart en underhållande fight. Har absolut inget gott att säga om Spencer Fisher - Caol Uno fighten, ett riktigt sömnpiller. Tyvär! Swick - Saunders fighten ändrade på det hela och det blev en grym fight där Mike Swick lämna som segrare och vann Knockout of the night.

Men nu var det dags för det stora spektaklet, jag hade väntat mig ett stort publik stöd för denna fightern men så här stort trodde jag aldrig. När dem satte på Mirkos entrance låt så sjöng alla med! Wildboys Wildboys!!! Stackars Mustafa Al -Turk fick ta emot ett stort hav av buande. Men Mirko var helt klart favoriten hos alla! Hela arenan började stampa i golvet och arenan exploderade, gick inte att höra låten och man såg hur Bruce Buffer stog där och kollade omkring på publiken. Fighten blev aldrig så som jag trodde, men jag bryr mig inte, så länge Mirko vinner så är jag nöjd! Till och med under Cain Velasquez - Cheick Kongo fighten så skrek folk “MIIIIRRKOO MIIIRRKOOO!!!” det var helt underbart!

Cain Velasquez gick in och totalt körde över Kongo som inte hade en chans i den fighten. Velasquez var mycket bra och använde sin brottning på ett mycket bra sätt när han grond-and-pounda till sig ett enhälligt beslut. Det satt fem franska grabbar bakom oss och det de sa under Velasquez - Kongo fighten var inte vackert. De var väldigt besvikna på Kongo som inte gjorde speciellt mycket denna kvällen.

Stämningen är fortfarande grym och efter flera en-liters öl var man själv lite galen på slutet. Speciellt när Wanderlei Silva kom ut! Jag har aldrig gillat låten Sandstorm men när Wanderlei kom ut till den låten och man såg den feta ljus showen så blev den en personlig favorit. Fighten var helt underbar, en helt perfekt fight med massa action och riktigt grymma exchanges mellan Franklin och Wanderlei. Tyvär så förlorade Silva men han leverarade som han alltid gör. Älskar att han kan stå mitt i buren ta emot 3-4 slag bara för att vifta med armarna och hypa publiken.

Evenemanget är nu slut och det blev ett riktigt grymt sådant. Jag hoppas verkligen att UFC får komma tillbaka till Tyskland, jag kommer definitivt vara där och jag kommer även gå på nästa England gala.

Utanför arenan ställde vi oss med ett gäng kroater och hejade på Mirko ännu en gång innan natten tog slut, jag kan nog säga att jag var den enda irakiern i hela Lanxess arena som hade på mig Kroatiens färger och hejade på Mirko!

Vi kommer lägga upp hela inspelningen och alla bilder från galan så fort som möjligt så kolla in hemsidan snart!